I början av året gav bildningsdirektörerna i Västnylands region FCG Konsultering Ab i uppdrag att göra en utredning om gymnasienätverket. Syftet med utredningen var att utarbeta olika alternativ och eventuella förslag på ett nåbart, effektivt, högkvalitativt och ekonomiskt sätt att organisera gymnasieutbildningen. Utredningen omfattar Hangö, Högfors, Lojo och Raseborgs städer och gäller följande svensk- och finskspråkiga gymnasier:

– Lojo: Nummi-Pusulan lukio, Lohjan lukion aikuislinja, Lohjan yhteislyseon lukio och Virkby gymnasium
– Hangö: Hankoniemen lukio och Hangö gymnasium
– Raseborg: Karjaan lukio, Ekenäs Gymnasium och Karis–Billnäs gymnasium
– Högfors: Karkkilan lukio

Uppdraget preciserades under våren. Förutredningen ska innehålla en analys av dagsläget och dess centrala uppgift är att tillhandahålla alternativa lösningar för en effektivare och mer ekonomisk utbildning. Den ska även framföra olika scenarier för organiseringen av gymnasieutbildningen. Undersökningen avgränsar sig till gymnasienätverket utan utbildningssamkommun. Nåbarheten ska medräknas. Avsikten är att hitta alternativ som kan klarläggas ekonomiskt och politiskt och som kan godkännas av beslutsfattarna.

Dagsläget
De finska gymnasierna hade totalt 1 148 studerande under läsåret 2014–2015. De svenska gymnasierna hade totalt 506 studerande.

Städernas planering av markanvändningen har inte samma inverkan på gymnasienätverket som planeringen av den grundläggande utbildningens servicenätverk. Utbildningsanordnaren beslutar om läroinrättningarnas antal och förläggning. Samtidigt kan gymnasieeleverna söka sig till önskad läroinrättning även i en annan kommun. De studerandes hem- eller bosättningskommun har inte skyldighet att anvisa en studieplats för unga som söker in till gymnasier.

Även om det nuvarande servicenätverket är mycket vältäckande och i regel lättillgängligt för de unga, söker sig ändå en del av dem till läroinrättningar som ligger längre ifrån deras närgymnasium. Tillgänglighet garanterar inte att de söker in till ett gymnasium i hem- eller grannkommunen, utan de unga väljer sina läroinrättningar utifrån egna personliga utgångspunkter. En del av dessa avgöranden kan utbildningsanordnaren inte påverka (specialgymnasier) och en del kan anordnare försöka påverka genom att vidga synen på tillgänglighet (image, attraktionskraft).

Antalet unga, dvs. personer i åldern för gymnasium och andra stadiets yrkesutbildning, ökar något i regionen. Under de första fem åren sjunker antalet med 3 %, varefter det ökar något fram till 2025. Mot slutet av prognosperioden, 2021–2029, förefaller antalet unga öka något, cirka 4 %, från åren med nedgång.

Om det motsvarande relationstalet förblir det samma, kommer antalet studerande i gymnasiet att variera enligt följande:
2013 -> 2017 –51 studerande
2017 -> 2021 –2 studerande
2021 -> 2025 +60 studerande
2025 -> 2029 +16 studerande
Nettoförändring +23 studerande

Variationen i antalet studerande kommer att ställa organiseringen av gymnasieundervisningen inför utmaningar. När antalet studerande sjunker, blir optimeringen av gruppstorlekarna och antalet kurser i utbudet problematiska. När antalet studerande däremot ökar, ligger utmaningarna i att hålla storleken på undervisningsgrupperna på en ändamålsenlig nivå.

Studerandeprognoser
Prognosen för antalet studerande i Lojo bygger på antalet elever i den egna grundläggande utbildningen, som har kompletterats med en prognos för antalet Ingåbor och Sjundeåbor bland dem som påbörjar gymnasiet (prognosen bygger på bedömningar av rektorerna i Lojo (källa: Lojo stads elevplan). Prognosen för Hangö, Högfors och Raseborg utgår från antalet elever som enligt kommunens uppgifter avslutar den grundläggande utbildningen.

Antalet som avslutar den grundläggande utbildningen varierar något från år till år bland finskspråkiga. Under prognosperioden är antalet elever i årskurs 9 som högst 2017 (862) och som lägst 2024 (742).

Bland svenskspråkiga varierar antalet som avslutar den grundläggande utbildningen rätt mycket från år till år. År 2021 är antalet som högst, 333, och år 2022 som lägst, 270.
När man studerar hela åldersklassen år för år, blir skillnaderna i antal något jämnare. Året med det största antalet elever (1311) är 2017 och 2020 är året med det minsta antalet (1040).

Ekonomi
Alla städer i regionen finansierar gymnasieverksamheten, eftersom statsandelen inte täcker nettokostnaderna fullt ut. Den största finansiären är Raseborgs stad med närmare 0,7 miljoner euro. Under 2014 finansierade kommunerna i regionen gymnasieverksamheten med 1,4 miljoner euro. För 2015 skars statsandelens belopp för gymnasiet ned på riksnivå. Följden av detta kan bli, att städernas finansieringsandel ökar, om nettokostnaderna förblir oförändrade.

Scenarier och slutsaga
Förutredningen hade till uppgift att studera olika alternativ (scenarier) för organiseringen av gymnasiet. Därutöver optimerade utredningen servicenätverket ur utbildningsanordnarens och det enskilda gymnasiets perspektiv.

Bland organisationsmodellerna för gymnasieutbildningen studerade utredningen samarbetsmodellen, värdkommunsmodellen, gymnasiesamkommunsmodellen och aktiebolagsmodellen. Servicenätverket sågs över ur fyra synvinklar: nätverket bevaras som idag, samlas lätt, samlas efter språk och samlas kraftigt. Scenariot där det nuvarande nätverket bevaras betraktas inte som ett beaktansvärt alternativ regionalt, eftersom det givna kravet var att gymnasieutbildningen ska organiseras på ett effektivt och ekonomiskt sätt. När kommunerna i Västnyland är beredda att förändra serviceutbudet i gymnasiet, bör beslut även fattas om servicenätverket och organisationsmodellen.

Under utredningsarbetet framträdde två koncept för organisering av gymnasiet som kan leda till ekonomisk och verksamhetsmässig effektivitet. Det första konceptet är en återgång till en modell med undervisning som påminner om det årskursbaserade gymnasiet och med en struktur för organisering av undervisningen som är ändamålsenlig och ekonomisk att genomföra. Gymnasieutbildning som organiserats genom årskursindelning ger läraren pedagogisk frihet, möjliggör fenomenbaserad undervisning/inlärning enligt den blivande läroplanen, men ger även studierna en rytm för genomsnittseleven i gymnasiet och leder därigenom till önskad effektivitet i organiseringen. Detta koncept är lätt att förena med studier i gymnasiestudio.

I det andra konceptet samlas undervisningen som är bunden till gymnasiets läsordning under de två första åren. Studierna under gymnasiets tredje år, fram till studentskrivningarna, består av undersökande, självständigt arbete som bygger på studier av fenomen. Detta koncept kräver en stark samverkan mellan lärarna, för att det ska gå att nå målen och pensumen i gymnasiets läroplan med en sådan studierytm.

Ytterligare information ges av
Katri Kalske, bildningsdirektör, Lojo stad, tfn 044 374 1541, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Karl-Erik Gustafsson, bildningschef, Hangö stad, tfn 040 596 3249, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Robert Nyman, bildningsdirektör, Raseborgs stad, tfn 019 289 2140, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Akseli Salmi, rektor för gymnasiet i Högfors, tfn 050 321 26 41, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., och Elisa Annala, tf. bildningsdirektör, Högfors stad, tfn 044 742 9056, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Rapporten kan läsas på kommunernas webbsidor på www.lohja.fi, www.hanko.fi, www.raseborg.fi och www.karkkila.fi från 21.8.2015.

pdf Utredning om gymnasienätverket i Västnyland